Tear me down

Det förflutna har så lätt att helt plötsligt sneaka upp bakom mig och slå mig i ansiktet när jag vänder mig om. Som att det inte räcker med att det över huvud taget existerar.
Ibland bli jag påmind om saknaden. Över alla jag någonsin har mistat, som jag fortfarande älskar men inte tänker på så ofta, för att det gör för ont.

Jag måste lära mig att minnas.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0