Mycket tankar, mycket känslor, mycket snack, mycket jobb. Det blir liksom för mycket mycket av allt känns det som.
Men nu är det på gång, planerandet av framtiden. Och det känns jävligt bra ändå.

Och jag vet inte ens varför jag har kvar den här bloggen, det var skönt att ha den när jag mådde som sämst och kunde spy galla över mänskligheten, skriva ner alla tankar och känslor. Men det behövs liksom inte längre, jag skriver i mina anteckningsblock om jag har inspiration, det räcker.
Men vi får se, jag kanske återupplivar den här så småningom, när jag har saker att skriva om igen. Tills dess jobbar jag och spelar gitarr, klappar på råttor och lägger pärlplattor.


Peace