Lugn
Vart är du?
Mitt Lugnt
Du är det enda som får mig att fortsätta
Vart är du?
Överge mig inte
Lugn, kom tillbaka?

Jag behöver mitt lugnt, jag behöver få tid att andas och vara själv. Och då menar jag inte själv som det har varit senaste tiden, själv med min ångest.
Jag behöver hitta mitt lugn och vara själv med det. Ta hand om mig själv. Jag vill inte gå sönder mer. Jag kan inte gå sönder mer. Jag måste få finnas för mig själv nu, jag kan inte vara allas bästa vän jämt. Jag kan inte ha människor runt mig hela tiden. Jag kan inte tillåta mig själv att försöka lösa andras problem, för jag går under av mina egna då.
Jag vill tillbringa dagar hemma i lägenheten utan massa människor runtomkring mig, borträknat kombosarna då såklart.
Jag vill städa, läsa, poppa musik, laga mat och titta på film. Pyssla om mig själv, bada, måla naglarna, lägga ansiktsmask, lyssna på Tchaikovsky och dricka te. Jag vill bli hög på kaffe, sjunga högt och rita oförståeliga bilder, lägga pärlplattor och somna till Thundercats. Jag vill dricka varm choklad och läsa VG, blogga långa meningslösa inlägg och beklaga mig över samhället. Jag vill hata och älska, skratta och gråta.
Med mig själv.




Men nätterna är långa när man ensam. Och jag har splittrats lite för mycket senaste tiden för att klara mig själv under dygnets mörkaste timmar.