Eller 20 000. Vem bryr sig egentligen? Becca åkte akut ifrån stockholm för ett par timmar sen, hon är strax här. Jag behöver någon att sova med som åtminstone kan hålla ihop mitt trasiga hjärta ett par dagar, för annars kommer det explodera vilken timme som helst. Min trasiga kropp kan jag tåla, även om det suger att vara sjuk, men mitt hjärta överlever inte så mycket mer. Inte min själ heller, det är mer hål än själ kvar.

Och jag kan inte sluta tänka på vad jag har gjort för att förtjäna all skit som händer. Dålig Kharma? Jag börjar nästan komma över min tro att allt som händer, händer av en anledning. För ingenting har riktigt någon mening längre.
"Oh, hello emo!" Tänker ni säkert nu. Men vet ni vad, det skiter man väl i. Jag vet iaf ATT jag lever, även om det är skit emellanåt. Ni lever för inget. Jag är bara så fruktansvärt trött och less på det mesta, nu har jag inte ens ett jobb att gå till förrän på måndag, och det är liksom ett av skälen till att jag har orkat hålla mig uppe ganska länge nu.

Så fuck this, nu ska jag gå ner och öppna åt Becca.