Du ser andra halvan av solen när den sjunker i väst
Jag sitter ensam här och undrar var vi hamnar härnäst
Med dig på andra sidan jorden får jag tid till ingenting
Medan natten fäller blå, kalla skuggor häromkring

Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig

En storm på väg i natt, rannsaka och bekänn.
Guds son ska komma nerstigen från himmelen igen.
Du ska stå naken framför sanningen och jordens alla kval.
Han ska pröva din styrka, han ska testa din moral.

Vi står tysta framför skälet, där sommaren tar slut
Som tonårsbarn på hemväg efter gårdagens debut
Nu skulle inget bli som förr, vi var i en annan division
Vi kunde höra höstens mörka vatten brusa under bron

Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig

Och alldeles nyss fick jag lyssna till ditt skratt
Och du berätta' att du saknar mig i natt, det gör jag med
Det är så tyst nerifrån gatan som det aldrig annars är
Det är som om natten här har sett allting och stilla sjunger med

En elegi för alla sorger den där hösten handla om
För en mor som sjukna in, för ett barn som aldrig kom
För skuggan över gårn där aldrig solen lyste in
För en ork som inte fanns, du sakna min, jag sakna din

För en tystnad mellan väggarna som skar genom cement
Två ögonpar i tomhet från september till advent
För en man som gick till jobbet som om inget hade hänt
För en kvinna som sa "allting är förstört, allt är bränt"

En elegi för alla vägar som vi inte vandrat än
För en tid som bara går och aldrig kommer igen

Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig


Lars Winnerbäck - Elegi



Jag har varit vaken i en timme, och pillren börjar släppa taget lite smått. 
Hela gårdagen är ett blurr i mitt huvud. 

Men jag börjar lära mig nu. Det är lugnt, snart har jag full kontroll igen 
och kan forsätta springa i mitt skeva 
ekorrhjul utan att någon lägger märke till mig. Jag klarar det här. Det är lugnt.

Men nån jävla respekt kan man väl ändå ha? Eller? Har jag fel som vanligt? 
Jävla spånskallar. 
Du vet vad som gäller, så väx upp en aning är du snäll? 
Annars kommer jag lacka ur.
Och tro mig, det blir inte vackert.
Så visa mig lite respekt för en gångs skull? Du vet lika väl som jag 
att jag faktiskt förtjänar det. Faktiskt.