Din tystnad och din kyla
Ett tag var jag så säker
På dig
På mig
När du höll mig hårt i mörkret och viskade i mitt öra
Säkerheten byttes mot förvirring
När din tystnad skar blödande sår i min själ
När din kyla frös hela mig
Förvirringen byttes mot osäkerhet
När du hörde av dig med omtanke
När du åter igen höll mig hårt i natten
När du kysste mig mjukt
Igen
Och igen
Och osäkerheten byttes mot förtvivlan
När din tystnad och din kyla slog mot mig igen
Och igen
Vad var det som hände egentligen?
Vet du men vill inte berätta?
Vet du inte?
Eller är du rädd för vad som kan hända om du säger något?
Förvirringen ekar mellan oss
Men igen vågar ta steget
Att berätta vad som händer
Vad vi tänker
Utgången blir som den blir
Det är vägen dit som är svår
För vilka val vi än gör
Så kommer den andra att påverkas
Förmodligen mer än vi tror
På dig
På mig
När du höll mig hårt i mörkret och viskade i mitt öra
Säkerheten byttes mot förvirring
När din tystnad skar blödande sår i min själ
När din kyla frös hela mig
Förvirringen byttes mot osäkerhet
När du hörde av dig med omtanke
När du åter igen höll mig hårt i natten
När du kysste mig mjukt
Igen
Och igen
Och osäkerheten byttes mot förtvivlan
När din tystnad och din kyla slog mot mig igen
Och igen
Vad var det som hände egentligen?
Vet du men vill inte berätta?
Vet du inte?
Eller är du rädd för vad som kan hända om du säger något?
Förvirringen ekar mellan oss
Men igen vågar ta steget
Att berätta vad som händer
Vad vi tänker
Utgången blir som den blir
Det är vägen dit som är svår
För vilka val vi än gör
Så kommer den andra att påverkas
Förmodligen mer än vi tror
Kommentarer
emma
sv: åh naaw
em.
Tack för din kommentar i min blogg, det värmer!
:)
Hoppas du fortsätter läsa och kommentera.
:)
Trackback
