Jag fick godkänt på mitt paper som jag lämnade in för några veckor sen. Känns jävligt gött, eftersom jag trodde att jag skulle behöva komplettera då jag skrev ungefär 2000 ord för lite. Dessutom betyder det här att jag borde få igång csn ganska snart, och det känns fantastiskt, jag har börjat ledsna på att leva såhär. Visst är jag otroligt tacksam över att mina föräldrar ställer upp, men det ska bli himla skönt att kunna klara mig själv igen.

Jag var hos min kurator igår, och vi bestämde att jag ska införa lite rutiner i mitt liv igen. Steg ett är att jag ska fixa till min dygnsrytm. Det går sådär med den saken. Igår fastnade jag på skype med Domingo tills, och idag somnade jag på soffan när jag kom hem från skolan, så jag är alldeles för pigg för att kunna sova. Jag får försöka på nytt imorgon helt enkelt.
Nu är det typ ganska precis tre veckor kvar tills jag åker hem till gävle. Jag längtar så sjukt mycket tills dess kan jag säga. Inte en dag går utan att jag tänker på hur jävla skönt och roligt det ska bli att komma hem igen, och få träffa alla mina underbaringar. <3

Nu är frågan om jag ska försöka sova eller om jag ska städa och fixa lite? Kanske börja julpynta? Jag har cravat glögg i flera veckor nu, så på söndag blir det adventsmys på högsta nivå, och tills dess ska jag ha fått upp lite julpynt har jag tänkt.

Idag har jag kramat finaste Domingo och Caroline. Eller ja, igår rättare sagt, men alla vet ju att det inte är imorgon förrän man har sovit. Jag började sakna Gävle ännu mer nu när jag kom tillbaka till lägenheten, det här stället är så jävla tomt och dystert och tråkigt, och jag älskar den här lägenheten, men jag vet inte om det räcker.
Och det är nästan en hel jävla månad kvar till jag får kramas med alla mina fina vänner igen, och det finns inte tillräckligt med ord för att beskriva hur jävla mycket det suger.
Jag borde ha kramats längre med Caroline och Domingo idag, för att kompensera lite liksom.

Fuck. Det gör jätteont i mitt hjärta just nu. Jag vill bara HEM. Hem till gävle, till kollektivet, till världens bästa grannar(Anki och Erik och Zelda, och Tristan som jag inte ens har träffat än), till mina pojkar, och till alla mina fina fina vänner.

Innan jag flyttade sa jag att ;"jag kan inte leva i ett kollektiv och timvicka på bibliotek resten av mitt liv".
Men jo, när jag tänker efter så skulle jag kunna göra precis det. För alltid.

Sådetså.

Anyway, happy thoughts, här får ni en bild på min fru, det är ju faktiskt hennes födelsedag idag, och bilden är bara några timmar gammal!

Börjar bli trött på att inte kunna sova på nätterna nu. Speciellt eftersom att imorgon är en väldigt speciell dag. Jag och Samir ska roadtrippa till Jönköping och DH, och jag får träffa Caroline och Domingo för första gången på evigheter (ja, det känns faktiskt som en evighet sen jag såg dem sist, och då skypar jag och Domingo ändå nästan en gång i veckan).
Jag vill att det blir morgon nu så jag får åka nångång! Bah, jag vill åka nunununuNUNUNUNUUUUU!

Såhär kan det se ut när jag skypar med frugan, domingo och charlie. Mina finaste knasbollar! <3

Bah, vakuumet är kvar. Men det blir nog bättre snart. Jag längtar som en tok till på fredag, då får jag träffa Frugan och Chokladmuffin en sväng på DreamHack. Och om exakt en månad är jag hemma i kollektivet igen för att stanna i två veckor. Eller ja, några dagar ska minsann tillbringas i årsunda med familjen, och inte minst med min Finaste Underbaraste Lisa!
Åh, snälla tiden gå fortare!

Och över till helt andra saker; jag har börjat pärlplatta igen! ...inte för att jag någonsin har lagt av egentligen, men jag har inte pärlat på väldigt länge. Jag började med att göra en julkrans, fast lite annorlunda om man jämför med en traditionell krans kanske. Min är mer "pärlig" och "old school", iaf om jag får säga det själv. Jag kan bjuda på en bild, mest för att den är sjukligt awesome och jag är jävligt nöjd över den!
Den är dessutom större än vad det ser ut som på bilden. Den är 58x58 pärlor, det är typ 30x30 cm (ungefär. typ. nåt sånt.)